Hälften av familjen har åkt utomlands och kvar är jag och pappa som leftovers. Mamma åkte till norge för att senare åka vidare till trukiet med min faster, och systern min åkte till Egypten tidigt imorse med kusinerna. Efter systern trallat ut genom dörren klockan 6 för att åka till 35ºC, låg jag kvar i min säng och skänkte världen några tårar dels för att jag kommer sakna min syster (och för att jag är så flygrädd, med tanke på att hon skulle flyga så länge) och dels för att jag en gång faktiskt tackat nej till denna resan... VARFÖR GJORDE JAG DET? Ja det är ett mysterium än. Jag antar att jag hade en bra livsstund när jag fick frågan, och tänkte att '' varför ska jag åka, när jag kan ha lika kul hemma''! Och för att jag skulle blivit helt bankrutt om jag åkte. 

 

Så min dag spenderades med bästisen, för att inte tänka på detta extremly tragiska val jag gjort. Vi åkte till Frölunda och hem kom vi med en freaking enorm kortlek i A4 storlek som vi satt och skrattade åt hela kvällen, och bakade dögoda chokladbollar så vi avled. Nu ska jag gå och lägga mig i min systers säng. Bara för att  hon inte är här och kan stoppa mig och för att hennes säng är skönare än min. Adios kompisar.